Manne Fällman - Sagor

{Vers 1}
Jag får ingen luft här i staden
Staden där vi växte upp
Trodde jag var tuff, borde varit det
Jag klarar inte av en knuff
Och alla tänker säkert samma, "Trodde ni var alltid, men men, det är sånt som händer"

{Brygga}
Nu står jag igen i trappen där du gick ut
Och jag försökte få dig att stanna
Men nu blir ingenting mer som förut
Vi blev som sagor för varandra

{Refräng}
Varför väntar jag alltid tills det är alldeles för sent?
Det får jag aldrig veta
Stunden det tog slut gick på en minut, men kändes som en evighet
Jag ångrar det i resten av mitt liv

{Vers 2}
Åh, vem kan se mig nu?
Alla mäniskor jag träffar, men det struntar jag i
Så mycket bättre det var när du inte än var min
För då visste jag

{Brygga}
Inte hur bra det kunde bli
Eller hur hårt jag skulle falla

{Refräng}
Varför väntar jag alltid tills det är alldeles för sent?
Det får jag aldrig veta
Stunden det tog slut gick på en minut, men kändes som en evighet
Vi växte upp och planer blev till minnen som bara jag och du vet

{Stick}
Jag vill se på dig igen, jag vill känna dig igen
Jag vill leva i en saga och aldrig komma hem, aldrig komma hem
Jag vill se på dig igen, jag vill känna dig igen
Jag vill leva i en saga och aldrig komma hem, aldrig komma hem

{Refräng}
Varför väntar jag alltid tills det är alldeles för sent?
Det får jag aldrig veta
Stunden det tog slut gick på en minut, men kändes som en evighet
Kommer ångra det i resten av mitt liv