Ture Rangström - Mitt trollslott står i skogens bryn

Mitt trollslott står i skogens bryn
Av soln det får sin mesta fägring;
Ibland det höjer sig till skyn
Och visar sig som i en syn
Så luftig som en havets hägring

När solen tänds med nyfödd dag
Då flamma slottets fönster:
Därinne bo blott du och jag;
Dess tak är likt en sarkofag
Med krona utav okänt mönster

I dagens ljus hon är av gull
Av koppar uti aftonsolen
I månsken silvervit som ull
I natten svart som järn och mull
Och likblå som violen

Därinne bo blott du och jag
Där råkas våra bästa minnen;
Vårt trollslott byggdes i ett slag
Av luft och dagg en vårens dag
Och soln i våra sinnen