Ture Rangström - De fångna

På den röda elfvens botten
Fiskade en gosse perlor
Fann en perla, blå som himlen
Och som himlens stjerna rundad
Men en flicka låg i perlan
Och hon bad en bön och sade:
"Offra upp din perla, gosse
Bryt mitt fängsel, låt mig fara
Och en tacksam blick i stället
Vill jag för min frihet skänka."

"Nej, vid Gud, min goda flicka
Perlan är för mycket dyrbar
Bär blott stilla du din boja
Mången bar en vida värre."
Flickan bräckte sakta skalet;
Morgonrodnan lik i fägring
Sköt hon upp vid gossens sida
Gyllne lockar skylde pannan
Rosens hy på kinden glödde. --
Stum, i hennes skönhet fången
Stod i trenne timmar gossen
När den tredje timman slagit
Bad han tyst en bön och sade:
"Offra upp din skönhet, flicka
Bryt mitt fängsel, låt mig fara
Och en tacksam tår i stället
Vill jag för min frihet skänka."
"Nej, vid Gud, du gode gosse
Perlan är för mycket dyrbar
Bär blott stilla du din boja
Mången bar en vida värre."